Jag tänker fortfarande på.....
Längtar....
**jag vill bara gråta...
http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.315637-pappa-friad-i-valdtaktsmal
Jag fick en rysning i hela kroppen när jag läste den här artikelnn. Hur kan man göra så mot sin dotter? Jag kommer aldrig att förstå mig på dessa patetiska människor. Jag vill bara gråta.
Jag fick en rysning i hela kroppen när jag läste den här artikelnn. Hur kan man göra så mot sin dotter? Jag kommer aldrig att förstå mig på dessa patetiska människor. Jag vill bara gråta.
**jag är kär**
♥
**definitioner av vän...
För mig är en vän den som:
- jag har roligt med.
- hjälper och stöttar mig i svåra situationer.
- lyssnar på mig när jag har något all berätta.
- finns där för mig när jag är ledsen.
- jag kan prata om allting med.
- inte bara tänker på sig själv.
- hör av sig lite då och då så att man vet att hon/han fortfarande vill hålla kontakt.
När jag tänker efter så är såna vänner väldigt svåra att finna. Det finns alltid dem som bara tar en massa tid ifrån en och inte ger något tillbaks. dem stjälper mer än hjälper. Det är såna vänner som gör att man ibland inte orka finnas till för. Man får ju ingenting tillbaka ändå eller hur`? Det är sorgligt att tänka på det sättet, men om man inte mår bra av att vara vän med den personen så kanske det vore klokare att släppa än att behålla. Det är så svårt.
Hur definerar du ordet vän?
- jag har roligt med.
- hjälper och stöttar mig i svåra situationer.
- lyssnar på mig när jag har något all berätta.
- finns där för mig när jag är ledsen.
- jag kan prata om allting med.
- inte bara tänker på sig själv.
- hör av sig lite då och då så att man vet att hon/han fortfarande vill hålla kontakt.
När jag tänker efter så är såna vänner väldigt svåra att finna. Det finns alltid dem som bara tar en massa tid ifrån en och inte ger något tillbaks. dem stjälper mer än hjälper. Det är såna vänner som gör att man ibland inte orka finnas till för. Man får ju ingenting tillbaka ändå eller hur`? Det är sorgligt att tänka på det sättet, men om man inte mår bra av att vara vän med den personen så kanske det vore klokare att släppa än att behålla. Det är så svårt.
Hur definerar du ordet vän?
**Du behöver ju inte träna, du är inte alls tjock!
Detta har ha oftast fått höra, då lyder min fråga så här. Varför tränar man? Själv så tränar jag för att få bättre kondition och för att orka mer med saker och ting som händer runt omkring. Hälsan och Energin är någon jag strävar efter utifrån träningen. Jag tränar inte för att bli smal, jag är redan så smal som jag är.
Folk borde verken tänka innan dem säger såna grejer. Det är ju nästan samma sak om jag ska gå fram så och säga till en kraftig byggd person. "Du behöver träna mer för att du är så tjock". Nej det funkar inte så. Kritiker gillar jag, men inte om såna grejer som man inte fattar hur människan tänker kring det hela.
**Fobi för tjocka människor.. hmmm?
Tittade snabbt på Tv.n nyligen och såg en liten snutt av något program om olika fobier. Där var det i alla fall en ung tjej som HAR fobi för tjocka människor, alltså, jag menar fobi för en människa? hmm.. När en storväxt kvinna närmade sig var hon helt hysterisk och bara" så nära har jag aldrig varit tjock människa innan" Vilken kategori tillhör detta? Om man säger att man har fobi för asiater eller afrikaner klassas det som rasistiskt. Jag förstår att man kan få fobi för vad som helst, men för en annan människa kan jag inte riktig smälta. Tycker verkligen synd om tjejen.
Själv har jag fobilikanande känslor angående ormar, eller kanske mer bara rädd för dem, eller något i den stilen. Tycker verkligen att dem är så äckliga. Sättet hur dem tar sig fram. Deras äckliga tunga som kommer ut lite då och då. Deras huggtänder som är så..., blää.. Nä nu ryser jag bara genom att skriva lite om dem.
På tal om ormar.. här om dagen spillde jag kaffet på soffan på grund av att en tecknad/animerad orm kom ur en cornflakes-kartong i ett avsnitt i the simpson. var inte beredd på att det skulle hända). Det är lite pinsamt att berätta om det, men ja vad ska man göra. Kanske terapi?
Själv har jag fobilikanande känslor angående ormar, eller kanske mer bara rädd för dem, eller något i den stilen. Tycker verkligen att dem är så äckliga. Sättet hur dem tar sig fram. Deras äckliga tunga som kommer ut lite då och då. Deras huggtänder som är så..., blää.. Nä nu ryser jag bara genom att skriva lite om dem.
På tal om ormar.. här om dagen spillde jag kaffet på soffan på grund av att en tecknad/animerad orm kom ur en cornflakes-kartong i ett avsnitt i the simpson. var inte beredd på att det skulle hända). Det är lite pinsamt att berätta om det, men ja vad ska man göra. Kanske terapi?
**Det är lite löjligt...
Jag har alltid haft svårt med engelskan. Det känns bra för min del att bara lyssna på när någon säger något på engelska än att säga något själv. Varje gång jag ska prata engelska börjar jag stammar och inte riktigt vet vart jag har mig själv. Jag är rädd att inte kunna göra mig förstådd och jag är heller inte den som tycker om att upprepa två eller tre gånger om något som jag just berättat. Jag ser inte mig själv som en perfektionist, men det verkar som att det lutar åt det hållet ändå för att som sagt jag tycker inte om att upprepa om det som just sagt.
Men nu har jag bestämt mig att bara köra järnet istället för att bara "letar efter felet" i situationen hela tiden.
Det är inte säkert att jag kommer att hålla det, men jag ska i alla fall ge det ett försök för att lyckas med ett av mina många mål i mitt liv.
**Då kör vi....
Det finns så mycket som händer runt omkring en som man vill dela med andra medmänniskor, men ibland undrar man för sig själv om det verkligen när nödvändigt att öppna sig så mycket inför en annan människa.
Jag tror att anledningen till att många startar en blogg är det för att man vill dela med sig något man har upplevt eller något man tänker på, men utan att behöva visa så mycket känslor ögon mot ögon. Det handlar inte om feghet, utan det handlar mer om att när man sitter och skriver vågar man öppna sig mer om något som man annars inte hade vågat nämna. Man behöver heller inte känna sig "pressad" eller "glodd" av den personen man pratar inför.
Det finns ju tyvärr både för- och nackdelar med blogg- och internetvärlden. Om någon har skrivit om något personligt i sin blogg, får han/hon även räkna med att alla inte tycker och tänker som han/hon gör. Elaka kommentarer hit och dit kan lätt hamna under det inlägget. Visst det är yttrandefrihet i Sverige, alla medborgare har rätt att ge sina åsikter om något som man inte samtycker som den som just gav sin åsikt. Då ska man försvara sig och ge någon respons, för att man faktiskt vill meddela att "jag tycker inte alls som du gör om den saken". Men detta betyder inte att man ska kränka personen som står bakom åsikten, utan bara själva åsikten som personen just gav.
Själv tycker jag att detta är komplicerat, därför tror jag även på att många som gör eller säger något dumt till den som inte delar samma åsikt som han/hon, bär sig illa åt på grund av själva åsikten är så svårt att ta på, medan personen bakom blir ett lättare "byte" att trycka ner.
Och nej jag själv anser inte att en blogg är samma sak som en dagbok, utan en blogg är en möjlighet till att dela sina åsikter, tankar, bekymmer, glädje, sorg, av allt det som händer i livet just nu på ont eller gott.
EN av anledningar till att jag börjar blogga är bl.a att jag själv ibland har svårt att öppna mig och formulera mig när jag ska berätta något muntligt, därför känner jag att en blogg är faktiskt en lösning på hur jag på ett mer detaljerande sätt kan få fram det som jag annars skulle vilja ha sagt muntligt.
För den andra anlednignen är att det är ett bra sätt för familjer och vänner att kunna vara med och uppleva en del av det som man själv tycker är minnesvärt genom att att bifoga bilder och annat kul....
Kom ihåg jag bloggar för att jag tycker att det är roligt att kunna dela med mig om mina dagar i mitt händelserika liv med min älskling Oscar ♥ och mina övriga nära och kära...
Jag tror att anledningen till att många startar en blogg är det för att man vill dela med sig något man har upplevt eller något man tänker på, men utan att behöva visa så mycket känslor ögon mot ögon. Det handlar inte om feghet, utan det handlar mer om att när man sitter och skriver vågar man öppna sig mer om något som man annars inte hade vågat nämna. Man behöver heller inte känna sig "pressad" eller "glodd" av den personen man pratar inför.
Det finns ju tyvärr både för- och nackdelar med blogg- och internetvärlden. Om någon har skrivit om något personligt i sin blogg, får han/hon även räkna med att alla inte tycker och tänker som han/hon gör. Elaka kommentarer hit och dit kan lätt hamna under det inlägget. Visst det är yttrandefrihet i Sverige, alla medborgare har rätt att ge sina åsikter om något som man inte samtycker som den som just gav sin åsikt. Då ska man försvara sig och ge någon respons, för att man faktiskt vill meddela att "jag tycker inte alls som du gör om den saken". Men detta betyder inte att man ska kränka personen som står bakom åsikten, utan bara själva åsikten som personen just gav.
Själv tycker jag att detta är komplicerat, därför tror jag även på att många som gör eller säger något dumt till den som inte delar samma åsikt som han/hon, bär sig illa åt på grund av själva åsikten är så svårt att ta på, medan personen bakom blir ett lättare "byte" att trycka ner.
Och nej jag själv anser inte att en blogg är samma sak som en dagbok, utan en blogg är en möjlighet till att dela sina åsikter, tankar, bekymmer, glädje, sorg, av allt det som händer i livet just nu på ont eller gott.
EN av anledningar till att jag börjar blogga är bl.a att jag själv ibland har svårt att öppna mig och formulera mig när jag ska berätta något muntligt, därför känner jag att en blogg är faktiskt en lösning på hur jag på ett mer detaljerande sätt kan få fram det som jag annars skulle vilja ha sagt muntligt.
För den andra anlednignen är att det är ett bra sätt för familjer och vänner att kunna vara med och uppleva en del av det som man själv tycker är minnesvärt genom att att bifoga bilder och annat kul....
Kom ihåg jag bloggar för att jag tycker att det är roligt att kunna dela med mig om mina dagar i mitt händelserika liv med min älskling Oscar ♥ och mina övriga nära och kära...
